Lilla Napoli

Vi fick tips om en restaurang i Falkenberg som vi absolut inte skulle missa. Folk vallfärdar hit och han sa om ni har tur finns det en deg till er.
Va, deg?
Ja här bokar man inte bord utan en pizzadeg. Bara det väckte vårt intresse och nyfikenhet.
Vi hade tur att få en deg.

Vi åkte dit, och möttes av, vad i mitt tycke, mindre charmerande byggnad. Men nu är det ju så att förutfattade meningar inte är något positivt och att inte döma hunden efter håren gäller verkligen här.

För…

Det behöver inte ligga i ett vackert slott för att vara kungligt.

Väl inte möts vi av en leende servitris och en ljuvlig doft av nybakad pizza.

Stället är enkelt men ändå genomtänkt i sina detaljer och så coolt.

Man kan bli hänförd och glad på så många olika sätt när man är runt och besöker ställen. Det här med att få tips är ju så bra för annars hade aldrig vi hittat hit.
Så nu delar vi med oss av tipset till er.

Alltså denna passion, besatthet av att få fram den ultimata Neapel pizzan kan ni läsa om på deras sida, Lilla Napoli och jag rekommenderar er att läsa den, för den är kul skriven och visar på kraften i två människors kärlek till en äkta Neapelpizza och ett starkt driv och entreprenörsanda.

Pizzorna med röd ring om sitt nummer var med tomatsås och de med svart ring runt var utan.

Läste på deras Facebooksida att alla pizzor bakades utan tomatsås från början för då trodde man nämligen att tomater var giftiga.

Restaurangdelen med en bar och försäljning av diverse godsaker.

Vi fick ett papper där vi själva fyllde i vad vi ätit och druckit sen swishade man och la lappen i en låda.
Enkelt och smidigt.

Ja nu ser ni att vi bara fick en deg att dela på och jag säger bara att det gav mersmak, för alltså vilken god pizza. Degen var så annorlunda mot andra pizzor, verkligen unik och jag måste säga att den höll, i min mun, toppklass.